Träningsmarathon? Jag?

Jag tittade i kalendern nu precis. Senast jag vilade (en hel dag) var 1a April. Hur gick det till?!? Jag trivs just nu, känner mig inspirerad och motiverad när det kommer till mina klasser, är supersugen på att börja springa ordentligt, njuter av våren med morgonpromenader och dansar lite extra när jag får möjlighet. Jag brukar vara duktig på att boka in en vilodag i veckan, för att jag vet att kroppen behöver det. Jag vet precis hur viktigt det är. Men nu har det helt klart blivit lite miss i planeringen!

Jag sover väldigt bra, äter bra, varierar min träning och lyssnar på kroppen. Jag mår bra. Jag känner mig både stark och pigg. Givetvis anpassar jag till exempel vikterna på pumpen efter träningsmängden, jag maxar absolut inte på varje pass. Den 26e april startar en kortare period av påtvingad vila så jag njuter nu.

Såhär ser planen ut fram till vilodagen: Idag är det BODYPUMP®vick på St Eriksbron klockan 12.00  som står på schemat. Härligt! Imorgon och på söndag är det dags för Blogger Boot Camp som jag sett fram emot länge. Kommer att bli en toppenhelg med massa grym träning och härliga människor. Sedan drar veckan  igång med mina vanliga klasser fram till onsdag och på torsdag och fredag gästinstruerar jag hemma i Boden.  Lördag – Påskafton – VILA. Det blir inte vilken vila som helst heller utan hemma hos mamma med påsklunch hos finaste mommo och moffa. Jag kommer att njuta av varje minuts träning fram till påskafton! Då blir det 22 dagar i följd, räknas det som ett marathon Soffan? Är inte riktigt på din nivå ännu

Jag är inte heltokig. Jag råkar ha instruerandet som jobb. Jag älskar det. Det ger mig så mycket energi och glädje. Jag njuter av mitt liv just nu och av att min kropp låter mig leva som jag gör  (men jag erkänner, lite halvtaskig planering och några ”jag är för snäll för att säga nej”- vick för mycket)

Så – pump var det! Nu kör vi!

Lillasyster och jag när vi pumpade i julas, favorit i repris på Annandagpåsk?