Som instruktör ger jag mina deltagare en liten bit av mig själv på varje klass. Jag tror att alla instruktörer gör det, mer eller mindre, därför att instruktörer älskar sitt jobb. Det finns alltid undantag som bekräftar regeln och det är troligtvis någon någonstans som bara går till gymmet och ‘river av ett pass’. Självklart har man klasser ibland där man får kämpa för att ge av sig själv och det blir mer ett jobb än annars, men de allra flesta klasserna njuter jag verkligen av att instruera. Det är svårt att se det som ‘bara ett jobb’ när det är en hel hög människor som prioriterat att gå dit, att tillbringa en timme med mig. Knappast för min skull utan för sin egen, men faktum kvarstår, de tillbringar en timme med mig och jag vill göra allt för att de ska uppskatta den timmen och njuta av träningen.
Det är samma sak att jobba som personlig tränare. Mina kunder har investerat i sig själva genom att komma till mig och jag vill självklart göra mitt bästa för att hjälpa dem nå sina mål. Det går inte att göra utan att ge en liten bit av sig själv, till varje kund, varje timme. Det är därför jag är så otroligt trött på söndagar!
Jag tror att många yrken där man jobbar med människor är likadana. Det handlar om att hitta en balans i att ge och ta. För det är ju så att mina deltagare och kunder ger mig energi också. Vissa mer än andra. Det är en av anledningarna att jag orkar jobba som PT och instruktör. Det är inte bara det att jag brinner för träning, kost och hälsa och att motivera och inspirera människor, det är också det faktum att jag får jobba med individer och hjälpa dem och låta dem ge mig lite av sin energi och glädje.
Jag jobbar inte bara som PT och instruktör jag ÄR båda delar. Viktig skillnad där.
Idag kunde jag ge lite extra till en kund som verkligen kämpar, och gör det med ett leende. Han är 81 år gammal, bor ensam och tränar med mig två gånger i veckan. Han visar fina resultat och vi har alltid trevliga timmar ihop. Förra veckan så pratade vi om första advent och lussebullsbak, idag gav jag honom en påse lussebullar efter vårat pass. Blicken i hans ögon och kramen jag fick var obetalbar. Alldeles varm i hjärtat!
Tänk vad härligt det är att ge! 
Du är en fin människa! Tänk vilken lycka du gav den äldre herren!
Tack snälla! Hoppas på det.