Så. Här kommer det. Jag ska flytta, få nya vänner och nya kläder. Inte jag personligen alltså, utan bloggen. När jag startade den i mars 2011 visste jag inte riktigt vad det skulle bli av det hela. Bara att jag hade lust att börja blogga, att försöka inspirera och motivera människor genom att bjuda på min vardag och min energi. Mycket har hänt sedan dess och mycket händer framöver. Det blir ingen skillnad på innehållet eller mitt sätt att blogga, det är bara plattformen som är ny och jag tycker att det känns jätteroligt!

Hoppas ni vill hänga på mot nya äventyr?!?

Fitness Magazine, here I come!!

Klicka här;

VÄLKOMNA TILL NYA BLOGGEN!

Startade morgonen med en ny PT kund vilket alltid är fantastiskt roligt! Sedan lyxade jag till det med frulle på Mellqvist. Mums!

Dagens andra kund kom till gymmet med superfina, nya, höstiga Nike skor. Tänk vad lite färg kan lysa upp tillvaron!

Sedan var det dags för min underbara, fullbokade, energigivande, galet tunga men fantastiskt roliga BODYPUMP® på Stadshagen. Underbart gäng som körde järnet idag. Love it!

Lite extra roligt att så många män, killar, grabbar, karlar och herrar hittat in i gruppträningssalen. Idag var det 50/50 mellan tjejer och killar vilket inte alls hör till vanligheterna. Dessutom gillar jag den varierade åldern på männen, allt från tjugo-nånting till seniorversioner. Kul!!

Kände mig otroligt stark idag och lyckades äntligen öka på bröstlåten samt köra biceps utan paus. Tjohoo!

Fyllde på med Valios nya proteindryck efteråt. Tyckte den smakade lite som flytande chokladpudding, det tillsatta sockret gjorde troligtvis sitt till. Men hellre få i sig vad som helst än ingenting alls efter en tung fredagspump!!

Nu jobbar jag framför datorn ett par timmar innan det är helg på riktigt.

Hoppas ni har en strålande fredag!!

När man faktiskt kan titta på armen eller benet och se hur det bildas svettdroppar rakt ut, i flera minuter efter att man stannat och klivit ut ur salen.

När det känns som om man klivit rakt ner i en stor vattenpöl med skorna.

När det droppar från håret och rinner från örsnibbarna.

När ansiktet är rödmosigt och mascaran sitter någonstans på bröstet.

När man måste vrida ur varenda plagg innan man stoppar dem i väskan för att överhuvudtaget orka lyfta den. Då har man svettats. På riktigt.

Att svettas är inget som alla uppskattar. Jag tycker det är halvkul när jag har en fin klänning eller en tight skjorta, men älskar det klädd i träningskläder. Och hur mycket man svettas är inget kvitto på att man tränat bättre eller sämre utan beror på många omgivande faktorer. Men faktum kvarstår. Jag tycker det känns härligt att svettas ordentligt. När man dessutom gör det under en zumbaklass med 36 fantastiska deltagare och så mycket dansglädje att mitt instruktörshjärta troligtvis vuxit en storlek så finns det knappt en bättre känsla!

Gårdagens BODYPUMP® och BODYCOMBAT® var fullsmockade med härliga medlemmar och jag tog kanske i lite extra? Jag klarade iallafall ett par armhävningar på tå (ÄNTLIGEN!) och jag var så trött innan combaten att jag var tvungen att gå in i någon typ av duracellkaninmode för att överleva, så jag kan tänka mig att de två sista låtarna blev galnare än vanligt. Men roligt var det.

Att jag sedan knappt kunde somna för att det gjorde ont i varenda muskel hur jag är låg och att jag vaknade av smärta när jag försökte vända mig om är väl petitesser i sammanhanget. (Okej, jag kanske överdrivet en smula nu. Men stel och öm är jag överallt, på allvar).

Jag försökte lysa upp tillvaron med lite färg!

Idag står det två dansklassr på schemat. SH’BAM® och Zumba!

Jag är ingen vidare teknisk person men för ett par år sedan bestämde jag mig för att börja spela musik från min iphone på mina klasser (framförallt klasser som jag sätter ihop själv såsom zumban men även andra). På ett av de första passen jag använde mobilen så riger naturligtvis min syster. Inte en, inte två utan tre gånger under nedvarvningen. Tjoohoo. Jag fick lära mig hur man använder Flightmode den hårda vägen om man säger så!! (Hon ville självklart inget viktigt utan stod mitt i en skobutik och behövde smakråd…)

Det händer lite då och då att jag glömmer sätta på flightmode innna en klass och självklart så skickar min mamma alltid sms just precis då. Förra vintern fick seniorerna på klassen en snörapport från Boden till exempel.

Idag på min SeniorPulse upptäckte jag efteråt att jag hade täckning på mobilen…inget flightmode på alltså. Som tur var så var det ingen som ville mig något under förmiddagen så vi fick träna i fred. Puh!

När ska jag lära mig?!?!

(Nu tog jag dessutom en skärmdump på flygplansläget och försökte sedan ladda upp inlägget…utan att ändra tillbaka. IQ fiskmås?! )

Det vanligaste som händer är självklart att någon börjar må illa och smiter ut från klassen eller stukar foten (tack och lov har inget allvarligare hänt när jag instruerat!). Det där med fötter kan självklart bli lite olika beroende på hur allvarligt det är. Oftast kan personen i fråga få hjälp ut från salen och en medlem eller någon som jobbar på gymmet hjälper till att ta hand om skadan medan jag som instruktör kan fortsätta leda klassen. Även om det alltid blir lite konstig stämning efter att något sådant hänt.

I måndags var olyckan framme igen, tyvärr. Det var en deltagare som trampade rejält snett och blev liggande på golvet. I det läget finns nog alla mina utbildningar i ryggmärgen och jag ”pekade med hela handen” så att någon hämtade hjälp, jag knöt åt skon (som hon ville ta av sig), lyfte upp foten högt och placerade en annan deltagare hos henne medan jag avslutade passet (vi var precis i slutet ändå och jag bedömde att hon fick den hjälp hon behövde där och då iallafall). Sedan hjälpte vi henne att linda foten (som redan var rejält svullen trots att det endast gått ett par minuter) med tryckförband, ligga ner under en filt och slutligen ta sig hem.

Jag fick höra efteråt av både den skadade samt av en annan deltagare att mitt agerande kändes väldigt professionellt och tryggt vilket gjorde mig otroligt glad. Det är så man gärna vill uppfattas i den typen av situationer. Det finns ingen manual för hur man ska agera och det viktigaste i det läget är att den skadade känner sig trygg och omhändertagen. Beroende på skadans omfattning och andra omgivande faktorer får man självklart bedöma om klassen kan fortsätta, får ta en paus eller avbrytas helt. Jag hoppas innerligt att jag aldrig behöver vara med om någon allvarligare olycka/skada.

För ett par dagar sedan skrev Åsa om appen ”Stukad fot” och jag tipsade deltagaren om den. Efter att ha kikat runt på den tycker jag att den verkar toppen (hoppas dock självklart att jag slipper använda den!).

Ha en fin (skadefri!) onsdag nu!

De missade dock en superhärlig klass ikväll! Jätterolig!

När jag promenerade mit gymmet genom regnet så tänkte jag bara på att det skulle vara värt det efteråt. Och det var det verkligen. Att komma in på det ljusa och varma gymmet, träffa alla mina goa sh’bammers, svettas och leka är lätt den absolut bästa medicinen mot allt, även mörker och deppigt höstväder! Love it!

Nästa gång du funderar på att stanna hemma från träningen så ta dig i kragen och släpa dig iväg. Det kommer (troligtvis ) att vara värt det när du står där. När du gör de sista repetitionerna, lyfter de tunga vikterna, kämpar på löpbandet, garvar åt en galen instruktör som drar ett dåligt skämt och bjuder på sig själv eller bara känner dig svettig, genomvarm och nöjd med dig själv för att du tog dig iväg ändå. Om inte annat så är det värt det efteråt när du landar nytränad och nyduschad under en filt i soffan. Så värt det.

Jag har alltså startat veckan med att vicka på en SH’BAM®. Riktigt trevligt center och en rolig klass med glada brudar. Skönt sätt att starta veckan.

Det är väldigt roligt att åka runt och vicka på klasser, på olika center, träffa nya medlemmar och utmana sig själv med nya förutsättningar. Det är lätt att bli bekväm när man bara kör sina egna klasser. På sina egna center är man (läs; jag) alltid lite mer avslappnad och lite mindre ”på tå”. Även om jag försöker göra ett lika bra jobb, oavsett var, när, vad eller för vilka jag kör klass så är det annorlunda att vicka. Roligt och nyttigt. Måste försöka göra det oftare!

Ikväll kör vi SH’BAM® igen, men på Stadshagen. Kom och lek med mig!

Igårkväll blev vi bortskämda med fantastisk trerättersmiddag, champagne, gott vin och underbart sällskap. Vi kom hem alldeles för sent och jag hade nog fått ett glas vin för mycket. Värt. Så värt.

Idag är en långsam dag. En dag som bara får vara. Vi gör precis vad vi känner för. Mest ingenting faktiskt. Samlar kraft och energi för veckan.

Det är den typen av klass där jag får tillbaka minst lika mycket energi som jag ger och jag är både glad och tacksam för varenda person som kliver upp en lördag för att komma och dansa med mig!

Hade dessutom finbesök av svärmor på klassen! Mys!

Nu går vi på höstmiddag!

Ha en fortsatt härlig lördag!